Fåglarna

Betyg: 3 monument

Snyggt filmat, helt okej spelat, men det saknas berättelse. Vi förstår inte varför fåglarna går till attack mot människorna och i filmen tycks anledningen vara ganska ointressant - för bortom fågelattackerna och skräcken för kråkor och måsar handlar det egentligen om relationer, om en ung kvinnas intresse för en ung man. Punkt! Och det har vi sett förut. 

Det ges vissa antydningar till symbolisk förståelse i burfåglarnas fångenskap och kvinnans instängdhet i telefonhytten när fåglarna anfaller. Ombytta roller, men det haltar. Fåglarna är brutala, men inte maktutövande. Människorna utövar makt och det symboliska bär inte och det blir därför inte så kusligt som det skulle kunnat bli.

Här citeras det direkt ur Hesekiel 6 och Jesaja 5 samt förs ett resonemang som går stick i stäv med Paulus tankar i 2 Kor 12:9 "i svagheten blir kraften störst". Snyggast är landskapet, sämst är det alltför cerisröda blodet.