Stundtals fånigt, men ändå så varmt och vänligt som bara brittiska filmer kan vara. Peter bjuder ut sina gamla studentkamrater som han inte sett på tio år till det lantgods han nyligen ärvt. Vi möter dem var för sig på väg till Peters lantställe; cynikern, romantikern, den oroliga, den utlevande... Så strålar de samman och deras respektive karaktärsdrag blir till en början övertydliga. Men så utvecklas relationerna, sanningar tränger fram, sårbarhet visas och positionerna förändras. Det är snyggt och vackert gjort. Bakom den glättiga fasaden handlar det om försoning och sorg och skam, saknad och död - livet ställt på sin spets.
Bäst är ändå att få se Kenneth Branagh, Emma Thompson och Stephen Fry i sina unga år. Och soundtracket förstås, finfina 90-tals hits!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar