Betyg: 3 monument
Tvillingsystrar vann publikens pris för bästa film på Göteborgs filmfestival i år och just nu går den att se via svt play. Det är en fin berättelse om tvillingsystrarna från Kina som blir adopterade av varsin familj, en i Fresvik i Norge och en i Sacramento i Californien. De älskar varandra på avstånd och när de träffas blir föräldrarna smärtsamt medvetna om hur lika de båda enäggstvillingarna är varandra, trots deras olika uppväxtmiljöer.
Jag tycker det finns flera problem med den här filmen och har svårt att förstå hur publiken på filmfestivalen kunde välja just den som sin favorit när det fanns 499 andra filmer att välja på. Ett av problemen är att det inte är de båda systrarnas film utan deras föräldrars. Det är föräldrarna som bestämmer över barnens liv och som i mycket för deras talan. Systrarna Mia och Alexandra är 8 år när filmen spelas in och de hade kunnat få ett mycket större utrymme med sina egna ord. Ett annat problem är att filmen så tydligt fokuserar på just likheterna mellan dem, bl a genom att de alltid har lika kläder på sig när de träffas. Med fokus på olikheterna så skulle det blivit en annan, och intressantare film.
Bilden av det idylliska norska sagolandskapet är också ett problem. I lilla Fresvik med drygt 200 invånare är det sannolikt inte så roligt varje dag, vilket Alexandra också klarsynt berättar för oss i början av filmen. Ändå är det just det sagoromantiska skimret som är tydligast i filmen, både i dess bildspråk och i den amerikanska pappans entusiastism över platsen han kommer till. Det är fint och bra att föräldrarna så gärna låter sina döttrar träffas. Men något av det problematiska i själva adoptionsprocessen, som styrs av vuxna i Kina, Norge och USA och lämnar barnen helt utan makt, hade gjort detta till en djupare och i mina ögon mer intressant film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar