Hur filmar man språk? Hur gestaltas driv och en sorts fullständig ärlighet i skrivandet på film? Svaret är nog att det faktiskt inte går. Att filma Jack Kerouac är egentligen inte möjligt. Hans romaner är inte berättelser, utan språk som forsar fram utan begränsning. Handlingen är ointressant, det är själva beskrivandet som är huvudsaken. Kanske är det ändå möjligt, men inte så här, inte alls!
Som traditionell spelfilm måste det finnas en berättelse, en berättelse som bär. Det saknas, istället får vi följa en grupp människor som missbrukar det mesta de kommer över, sprit, droger, människor, sexualitet, bilar... Romanen handlar om något annat.
Det som räddar filmen är porträtten av Allan Ginsburg och William Burroughs. Mycket bra, nervigt och intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar