Betyg: 3 monument
En buss kör geom regnet - den är till synes tom, men en man stiger av i en liten ort. En man som vi aldrig lär känna, men som allt kretsar kring: kvinnan han våldför sig på, mannen som av någon dold anledning jagar honom, poliserna som utreder ett mord i grannskapet och den äkta mannen som ständigt är på väg till jobbet. Någon egentlig handling finns här inte, enbart en obehaglig stämning av att vara iakttagen och att någon vet allt du gör. Det påminner en hel del om Hitchcocks filmer, men saknar hans speciella kameravinklar och känsla för skådespeleri. Dialogen är lika snygg som Marlène Joberts vita kappa i plast (?), men Charles Bronson kan inte matcha henne. Han känns mest klumpig och felplacerad - kanske är det för att han pratar franska.
Det spelas bowling, Jesu ord i Matteus 7:19 iscensätts och vi blir serverade en fantastisk lunch bestående av två stekta ägg, massor av ketchup och några salladsblad. Till detta lär filmen ha gett inspiration till The Doors låt "Riders on the Storm".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar