Harold å Maude

Betyg: 5 monument

Med döden i centrum är detta en sprudlande sång om livet! Harold med sina ständiga, arrangerade självmordsförsök och Maude med sin övertygelse om att livet slutar den dag hon fyller åttio år möts på olika begravningar där de inte alls känner den döde, men dras till döden bägge två. Av två helt olika anledningar. Harold för att han aldrig levt och Maude för att hon levt så mycket. Det är våldsamt vackert, väldigt roligt och djupt gripande. Absurd humor och djupaste allvar. Från servostyrning till Ps 24.

Nyckelscenen är när kameran för en bråkdel av en sekund stannar vid Maudes arm och vi får se fångnumret från Auschwitz. Det kommenteras aldrig, men ger en förklaring till hela hennes väsen: den anarkistiska hållningen, glädjen inför livet, hatet mot "burar" och gränser och allt som förkväver livet. 

En film att se idag när gränsmarkeringar och ålderism griper kring sig i kulturen. Då är Maude den som befriar oss - fantastiskt spelad av en 75-årig Ruth Gordon!

Vi såg också filmen 2011. Se här vad vi tyckte då.