Dansk socialrealism; griniga sjukpensionärer i trist betongförort, obestämd höst eller vår - inget riktigt solljus, misslyckade män med trasiga ryggar och knän som super ner sig i självömkan. Rätt ocharmigt.
Så finner en av dem, Per, en kvinna i en tom lägenhet. Hon är naken och småleende. Utan språk, utan historia småler hon medan han våldtar henne - det otäcka är att han genom det blir helad från sin värkande rygg. Genom att sexuellt utnyttja kvinnan, helas deras kroppar. Mycket bisarrt och otäckt. Till slut sprider det sig i området att det finns en helbrädgagörare och kön av sönderarbetade förortsproletärer ringlar lång i miljonprogramhusets trappuppgång. Alla vill de utnyttja kvinnan och få tillbaka ett värdigt liv.
Så ställs godheten på sin spets. I allas ögon är Per en god människa som låter dem bli friska, men för varje gång plågas han alltmer samtidigt som hans relation till henne blir alltmer ömsint. Hon bara småler och han lider i hennes ställe. Men vem är hon? Knappast en människa. En ängel? En våldtagen ängel. Är det möjligt? Här finns en klang av 1 Mos 19, (berättelsen om Sodom och Gomorra).
Kanske är det en saga, då blir den lättare att fördra. Obehagligt, men bra på något vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar