Betyg: 3 monument
Om en våldtäkt och vad den får för konsekvenser. Inte konsekvenser i staden där det hände utan hos kvinnan som utsattes. Hur hennes relationer bryts ner, hur hennes vardag omintetgörs, hur hon flyr och försöker leva ett nytt liv, men misslyckas när en man kommer för nära och hon upplever våldet en gång till. Det speciella är att filmen är amerikansk och från 1950. Då bör våldtäkt i princip varit tabu på film, men Ida Lupino - en av USAs få kvinnliga regissörer under fyrtio- och femtiotalet - förstår att det är viktigt. Kanske blir det för psykologiskt till slut, men slutappellen för ett humanitärare samhälle med mer resurser till psykiatrin och mindre till fångvården ekar ända hit till vår tid där vi gör tvärtom.
Skådespelet är inte så övertygande, men ärendet är viktigt. Kanske har det fått ta över. Annars en snygg vardaglighet och ett upriktigt samtal om tro och tvivel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar