Betyg: 4 monument
Mycket teologi, eller kanske snarare, teologiska begrepp: frälsning, uppståndelse, offerdöd, nåd, profetism ... Men det är mer en filosofisk-moralisk fråga som ligger till grund för berättelsen: Om universums resureser inte räcker till de varelser som lever där, är det då rätt/rimligt/försvarbart att utplåna hälften av alla levande varelser så att de resterande kan leva i lycka och välgång? Ur ett kristet, västerländskt perspektiv besvaras frågan med ett kraftigt Nej. Och superhjältarna i Avengers tilhör alla den sfären och bekämpar därmed Thanos som med hjälp av "infinity"-stenarna - en sorts urbeståndsdelar från universums skapelse - vill genomföra sin storstilade plan för att "rädda" allt levande (dvs hälften).
Mycket slagsmål och strider, mycket fåniga skämt och trams, många referenser till populärkulturen och en hel del känslomässigt allvar; en faders sorg över sin dotter, en makes hämnd för sin mördade hustru, en kvinnas desperata kärlek till en man som går under mm. Och det är blandningen av det fåniga och det allvarliga, det nära i relationerna och striderna mellan galaxer som gör att filmen trots allt blir så sevärd. Fascinerande, fånig och gripande på samma gång.
Roligast är Peter Dinklage som gigantisk dvärgsmed.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar