Cider med Rosie

Betyg: 3 monument

Livet, kanske en aning romantiskt, men på det stora hela ganska oförfalskat. Vackert landskap, samma dal genom årstider och år. Här föds människor och dör människor utan att egentligen vara en del av världen utanför. London är en sorts dröm, första världskrigets skyttegravar en sorts mardröm. I byn i dalen går livet sin gilla gång. Någon föds, någon dör. Tills huvudpersonen, Laurie ger sig av och filmen slutar. Dalen blir aldrig densamma igen.

En intressant tanke är hur bön skildras. Från den desperata, närmast magiska handpåläggningen som räddar liv till den nonchalanta bordsbönen hos godsägaren femton år senare. Här ryms systerns katastrofala handpåläggning, bön om regn och Fader vår som tidsmotor. Moderniteten skildrad genom synen på bön.

Se gärna filmen, men läs hellre böckerna. Klassisk brittisk litteratur!